| Vem exploateras
med dina skattepengar? |
|
|
Kommunerna använder årligen cirka 15 miljarder euro på offentlig handel. Många av de köpta produkterna tillverkas i länder med billig arbetskraft där det billiga priset förklaras av arbetsförhållanden där mänskliga rättigheter och rättigheter i arbetslivet kränks. I FinnWatchs utredning som publicerats av Suomen Ammattiliittojen Solidaarisuuskeskus SASK (Finländska fackförbundens solidaritetscentrum) i slutet av år 2006 hade inte en enda av de intervjuade upphandlande enheterna eller upphandlingsorganisationerna inom den offentliga sektorn ställt några etiska krav eller kriterier för arbetsförhållandena, de fackliga rättigheterna eller lönerna i anbudsförfrågan. Summerat: arbetstagarnas rättigheter intresserar inte kommunerna i landet. Problemet med billig arbetskraft syns förutom i upphandlingen också i att (under)leverantörer används svart inom den offentliga sektorn. År 2007 granskade arbetarskyddsmyndigheterna hur den nya beställaransvarslagen följs i 67 kommuner. I till och med 87 procent av kontrollerna upptäcktes brister. Utgående från de avslöjade enskilda fallen finns det dessutom skäl att misstänka att till exempel en del av byggnationen inom den offentliga sektorn sker helt svart och under alla minimikrav för arbete. Hurdana produkter och tjänster den offentliga upphandlingen stödjer är inte alls betydelselöst. 91 procent av finländarna vill att man inte stödjer utnyttjande av barnarbetskraft eller kränkande av arbetstagarnas rättigheter med offentliga medel. Det finns en enorm skillnad mellan skattebetalarnas önskemål och det som sker i praktiken. Det är fråga om de kommunala beslutsfattarnas likgiltighet. Myten om förpliktelserna inom konkurrensutsättningen är en bortförklaring. Enligt den nya upphandlingslagen kan en upphandlande enhet entydigt fastställa sociala kriterier eller miljökriterier vid upphandling. Kommunen kan till exempel främja produkter som uppfyller kriterierna för rättvis handel även om man inte direkt kan kräva att produkterna är rättvisemärkta. Beställaransvarslagen kräver att arbetsvillkoren följs noggrant. Man kan inte heller vädja till att det är svårt att få information. Det är sant att en liten kommuns tjänsteman inte kan resa runt i världen och kontrollera produktionsförhållanden, men numera finns det gott om fungerande standarder som gör det lättare att fatta köpbesluten. Till exempel organisationerna för rättvis handel garanterar en rättvisare ersättning till arbetstagarna i u-länderna och att de internationella mänskliga rättigheterna och rättigheterna i arbetslivet följs i produktionen. För att få märket för rättvis handel måste företagen använda en del av försäljningsvinsten till att förbättra levnadsförhållandena i samhället, såsom byggande av skolor. Produktionen övervakas av Fairtrade Labelling Organizations International (FLO) som besöker produktionsgårdarna varje år. I flera europeiska länder har man redan länge fastställt sociala kriterier för offentlig upphandling. I Storbritannien och Frankrike finns det redan hundratals kommuner som bedriver rättvis handel. I Finland utsågs Tammerfors till den första staden som bedriver rättvis handel den 9 maj. Jag hoppas andra följer efter... www.kommunerna.net |
»Startsidan Politik: »Vem exploateras med dina skattepengar? »Kommunala omsorgsfabriker? »Att lära sig genom försök och misstag »Valteser Vetenskap och forskning: »Prostitutionen i Finland (sammanfattning) |